Halloj!

Nu var det ett tag sen och vi har hunnit med en hel del. Vi började med att besöka Cathedral cove och Hot Water Beach.

De två bilderna här över är från Cathedral cove. På Hot Water beach står det i broschyrerna att man ska kunna gräva sig ett eget spa på stranden. Under lågvatten sipprar det nämligen upp varmt vatten från sanden som fyller ens grop. När vi kom så såg vi först en stor ensam strand, sen gick vi runt en krök och jag har aldrig sätt så många turister på ett och samma ställe, liggandes nästan på varandra i sina hål. Tydligen var det bara på en liten yta på stranden där "hot water" sipprade upp. Vi nöjde oss med att gå ett varv runt groparna och doppa fötterna för att känna hur det kändes, sen stod vi kvar och skrattade lite för oss själva när högvattnet återvände och alla gjorde sitt yttersta för att inte deras gropar skulle översvämmas.


Hot Water Beach.

Efter våran utflykt tog vi och körde till en camping som låg söder om Whitianga. Första natten var en skräckupplevelse då campingen låg i skogen och det blåste så mycket att jag var säker på att vi skulle få ett träd i huvudet och dö. När John kom tillbaka efter att han samla upp alla våra tillhörigheter som låg utanför tältet (jag var rädd att de skulle blåsa bort i mörkret) kom Hubert med in i tältet när John kom tillbaka. Nu undrar ni säkert vem Hubert är...? Jo det är en superstor spindel! Jag som höll i lampan när Hubert (vi döpte honom till ett gulligt namn så att han inte skulle vara så läskig som han var) uppenbarade sig slängde iväg den, kaos utbröt då både jag och John slängde oss efter lampan och bort från spindeln så långt vi kunde i vårat lila tält. Historien slutade iaf lyckligt med att John lyckades vifta ut spindeln bort från vårat tält.


Vi fick också vårat trangiakök att fungera vilket var en stor glädje!

Dagen efter Hubert-natten sov vi länge och sen gick vi in i skogen längs en stig. Efter lite mer än en timme vandrandes kom vi till ett jättefint vattenfall som vi badade i. Vattnet var iskallt, men det blev ett snabbt dopp.



Vi har som standard två nätter på varje camping så vi gav oss iväg igen efter ytterligare en natt (utan Hubert attack). Vi åkte mot Matamata där Fylke är uppbyggt eller Hobbiton som det kallas här. Vi betalade dyra pengar för att få åka och se det men det var mycket värda pengar. Allt var jättedetaljerat och så himla roligt att känna igen dörrarna och ställena från filmerna. Vår guide var också super och berättade massa smått och gott om filmerna. Visste ni att regissören Peter Jackson har en liten roll i alla filmerna eller att man var tvungna att odla extra stora grönsaker så att hobbitana skulle se små ut, pumpan som vägde mest efter filmerna vägde 54kg.



Vi visste inte riktigt vilken camping vi skulle till efter vi besökt hobernas värld så det blev en liten miss och vi hamnade långt ute i skogen. Tur för oss så fann vi tillslut en fin liten camping där iaf. Där satt vi hela dagen igår och läste i våra böcker.


Vi sprang runt i skogen en stund och letade efter stället där man fyllde på vatten. Vi fann det tillslut och det var ju mycket coolare än en vanlig kran.

På kvällen fick vi sen våran popcorn-titta på stjärnorna-kväll och som bonus gjorde vi upp en eld.

Idag tog vi oss in till civilisationen igen och nu bor vi på ett hostel som heter Extream backpackers som ligger i Turangi. Det var som att komma till himlen att få duscha i varmvatten och inomhus. John lagade kyckling med ris till middag och nu ska vi packa om våra ryggsäckar. Imorgon ska vi iväg och vandra. Det är något vulkanområde man måste se och vi ska bestiga vulkanen som man använde när man spelade in "mount doom" till Sagan om ringen. Det kommer bli en lång vandring imorgon, enligt turistinformationen kommer det ta ca 6 timmar men jag är lite skeptisk och tror att det kommer att ta några timmar till. Till kvällen ska vi bo i en Hut, jag fattade det som att det var som en stor stuga med kök och toaletter. Dagen efter väntar bara en två timmars vandring och sen blir vi hämtade och tillbaka till Turangi. Vi valde att bara gå den korta vandringen och det är jag glad för det skulle vara jobbigt att vandra i fem dagar det första vi gör. Hörs!