Halloj!

Igår var en helt vanlig dag till att börja med. Klockan ringde. Vi segade oss upp. Tittade på klockan, tjugo över sju? Hur hände det? Stress! Det var precis som det brukar vara. Sen mötte vi upp Frederique, Tobias och Pia och tog de få stegen mot bilen. Där var inte som det brukar vara. När jag gick runt till passagerarsidan såg jag massa glas på marken, sen när jag tittade upp på bilen och istället för en av bakrutorna hade vi nu ett fint ventilations hål. Ops! På ett sett ganska komiskt då den rutans vev inte funkar så man inte kan rulla ner den och vi pratar alltid om att vi måste slå in rutan. Nu hade någon gjort grovjobbet så det var väll bara att tacka och bocka.

Vi hade tur att det var det minsta fönstret iaf.

Nej, min första tanke var, Vilken full idiot har försökt att använda våran bil som stege för att komma över staketet som stod längsmed bilen? Den fulla idioten skulle då på något sätt sparkat sönder rutan under sina strapader. Men icke. Det var ingen full idiot, för när vi tittade närmare dörren där rutan var sönder var låset upplåst! Inbrott! Jag glömde allt om att man inte rör saker som vi fått lära oss i skolan och började leta efter stulna saker i bilen. Nada, allt var kvar. Våra jackor, hattar och soppåsen med ett äppelskrutt, till och med vår parkeringspeng var kvar. När vi öppnade bakluckan gick hjärtslagen ganska fort för där förvarade vi all vår campingutrustning. Men nada där också, såg inte ens ut som tjuven kollat i bakluckan. Det var tur för om han skulle ha snott allt därifrån skulle vi sitta i skiten.

Okej. Vi hade ett inbrott framför oss men allt var kvar ,vad gör man nu? Åker till jobbet? Ringer vandrarhems ägaren? Får panik? Ringer polisen? Vi kom fram till att det var bäst att ringa polisen men vi ville inte ringa 111 som är nödnumret. Av en slump, en stor slump hade Frederique numret till en polis som jobbar här i Blenheim. Hon hade fått det av en kompis i Holland som var släkt till honom på väldigt långt håll. Kompisen trodde att han ägde en farm men när Frederique ringde och frågade om jobb hade det visat sig att han var polis istället. Perfekt för vår situation. Vi ringde polisen och han skickade två kollegor till oss.

Poliserna kom efter en kvart och John fick svara på frågor om när vi sett bilen senast, när vi hittade den och om något var stulet. Den andra polisen tog kort på brottet och kollade runt i omgivningarna. Han såg också att bilen bredvid Ulf var öppen men det var inga krossade rutor på den. Vi visste inte vems bil det var då men under dagen fick vi reda på att det var kanadensarens bil. Han har tydligen slarvat bort sina nycklar till den och när han låser den använder han en sax men han orkar inte för utan nycklar är bilen inte så värd. Dum tjuv som inte gjorde inbrott i en bil som redan är öppen, då är ju halva jobbet gjort liksom.

När poliserna var färdiga och brottet anmält ringde vi vandrarhems ägaren för att få låna en damsugare. Det var mycket glas i bilen och vi behövde ha något att tejpa för hålet med. Han kom och efter lite svårigheter (han pratar inte mycket engelska fast han bott här 12 år) lyckades vi berätta vad som hänt och vad vi ville. Vi dammsög bilen och fick en kartongbit att sätta fast i hålet. Det konstigaste var att han sa något om att han kunde gissa vem det var som gjort det men han vägrade säga det till oss och när vi sa att han skulle säga det till polisen blev han tyst.

En annan konstig sak med att tjuven valde vår bil och parkeringen här är att det kommer och går människor hela tiden. Vi säger att de senaste vingårdsarbetarna går och lägger sig vid tolv. Vid två och fyra på natten kommer det lass med arbetare från musselfabriken som jobbar natt. Vid sex tiden på morgonen går den tidigaste vingårdsarbetaren upp. Så antingen var det en tjuv som helt random bara valde vår bil utan att veta något om våra tider här på vandrarhemmet eller så var det en tjuv som visste väldigt mycket. Spännande!

Efter att hålet var fixat och glasbitarna borta tog vi och åkte till jobbet. Vi kom bara en timme sent trots allt som hänt. När jobbdagen var slut fick vi tag på en verkstad som kan fixa hålet och det kommer inte att kosta skjortan, runt 100 dollar skulle de gissa på. Vi har också helg nu i två dagar så dagens planer är att lämna in bilen, gå och kolla på lägenheter och sen fira St Patrick's day.

Hörs! Puss!